mariauggla

Har sedan högstadiet då jag läste "En komikers uppväxt" varit förälskad i Jonas Gardells sätt att skriva. Hans berättelser om det förflutna och hans förmåga att dra in läsaren på ett sånt magiskt sätt. När han nu här i sensommaren släppte den första boken i serien "Torka aldrig tårar utan handskar" så var jag en av de första på bokhandeln för att inhandla boken. I Magaluf blev det min läsning och jag blev helt fast i boken. Har aldrig varit med om en berättelse som fört med sig sådana känslor, som fått mig att så många gånger gråtit floder till Rasmus och alla de andra homosexuellas sätt att bli behandlade på under 80-talet i Sverige. 

 

När det kom fram att det gjorts en serie i tre delar som representerar böckerna så hade man ju absolut inget annat val än att sitta bänkad framför SVT på måndagar 21.00. Nu har två avsnitt visats och det tredje och sista sänds på måndag. Serien och boken är så gripande. Så bra. Säger som Jonas Gardell sa i en intervju om serien "Om du inte blir berörd av detta öde, då är du av sten". Jag säger ofta till folk i min närhet att se serien (och läsa boken) - och tänker fortsätta med det eftersom det här bara inte får missas. Så, för er alla som sitter där i höstmörkret och inte har något att göra - gå in på SVTplay och följ Benjamin och Rasmus kärlekshistoria.

Börjar med att få igång så mycket fredagsfeeling som det bara går. Nytt ifrån våra absoluta-favorit-DJ's. 

 

 

 

Har på morgonen laddat upp med youtube-klipp på greatest speeches, b.la. Herb Brooks såklart - I am a Champion! och min absoluta favorit (som inte relaterar till idrott men ändå ger en en sån good feeling) - Charlie Chapling. Nu ska det bytas om och sen dra ner mot Jernvallen för att kamma hem 3 poäng i SAIK IB dams allra första hemmamatch någonsin. 

 

 

 

Lördag!! 

 

Åh så underbart. Gårdagskvällen spenderades tillsammans med min fina vän Hanna Renström. Det blev Shutter Island och en riktigt skraj Maria påväg hem ifrån Hanna. (Observera, max 50 meter ifrån dörr till dörr - men toksprang hela vägen hem). Ikväll ska man träffa tjejen igen, men den här gången för att fira hanna eftersom hon fyllde 19 i måndags. Något jag inte hunnit gratulera henne för här på bloggen, man måste ju göra det överallt vet ni väl, live, på instagram, facebook och på bloggen! Så gör väl det här och nu istället. 

 

Stort grattis i efterskott bästa vännen min, vi har väl känt varandra i 16-17 år kanske? Utan dig hade mitt liv varit så mycket tråkigare. Love you, hoppas att du tycker kvällen blir kanon - det ska vi se till. Pusss

 

Har nu på senare år, eller ska vi säga det senaste året? Fått en större passion för kläder, accesoarer, skor och annat som kostar en hel del mer - men som kommer hålla så mycket längre i garderoben. Ibland är det saker jag så länge önskat mig, men som jag tidigare inte kunnat eller valt att unna mig. Nu menar jag inte att man kan köpa äkta lycka på det här sättet, utan mer glädje och en sjukt bra känsla. Ett utav mina senaste tillskott är mina Jeffrey Campbells. Skrev om de i mitten av Juli, om hur mycket jag önskade att de var mina. Då resonerade jag - det är alldeles för dyrt. Nu när jag har de hemma i min garderob så ångrar jag inte ett öre jag spenderade på dem. Pengar kommer och går, men ett par Campbells består! Haha, ett tips för alla er som tvekar på att lägga ner den summan på något ni verkligen-verkligen-verkligen vill ha. 

 

Här på bloggen händer det inte mycket, men i livet är det tvärtom! Seriepremiär igår, äntligen, och därefter inflyttningsfest hos Malin och utgång efter det. En väldigt bra lördag. Har dock en sedvanlig söndagsångest idag, vill inte ha måndag och ny vecka. Ge mig fredag igen! Imorgon fyller ju dock min älskade Hanna 19 år, och idag har jag namnsdag - värst vad mycket det finns att fira egentligen, hehe.