mariauggla

I 12 år har jag gått i skola i Sandviken, i 12 år har jag känt en säkerhet, i 12 år har jag alltid vetat vad jag ska göra på morgondagen. Efter imorgon förändras allt. Alla säger jämt till mig att jag inte ska tänka så mycket nu och istället bara njuta av studentveckan och studenten men jag kan inte njuta. Kan inte fokusera. Kan inte förstå. Om jag fick min önska igenom så skulle jag gå på gymnasiet i minst tio år till, eller ja, varför inte hela livet? Stanna upp som Edward Cullen och föralltid vara 17 år (en dröm som krossades för ungefär ett år sedan)? Varför kan en vacker påhittad person få min dröm och inte jag? Sanningen är att jag fruktar morgondagen. Själva "ceremonin" eller vad man ska kalla det för, kommer nog vara fantastisk men dagen efter. Att känna osäkerhet och självtvivlan. Det är väl nu livet börjar sägs det, men varför känns det som att det slutar? I 12 år har jag gått i skola i Sandviken, i 12 har jag känt en säkerhet, i 12 år har jag alltid vetat vad jag ska göra på morgondagen, imorgon förändas allt det!