The final piece left

.
Detta inlägg ovanför skrev jag för nästan 9 månader sedan. Då hade jag precis fått reda på vad det var för fel på mitt knä. Nu när jag står här efter nästan 7 månaders rehab så känner jag att jag både har växt som person och jag hanterar motgångar bättre. Förut trodde jag aldrig att någonting allvarligt skulle hända mig, men det gjorde det. Jag såg nog aldrig riktigt allvaret i min skada, som jag skrev "jag kan inte sluta med något jag älskar, inte ens i tre månader", då hade jag ingen aning om att jag skulle få sluta med sporten i nästan ett år. Det känns som att jag har mognat mycket mer på grund av denna resa som jag gjort och även dåliga saker för bra saker med sig. Jag är även väldigt glad över att jag fått göra den här rehaben med Angelica. Om man är två så går allt bra och vi har peppat varandra känns det som.
.
Nu är jag i stort sett klar med allt, jag ska köra fullt ut på träningar och sen ska jag testa spela lite lätt på matcher. Några byten per period till att börja med. Jag ser så mycket fram emot den dagen jag får ta på mig en Blå tröja och bara kämpa, och den dagen är inte långt borta.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0