mariauggla

Började morgonen med att skypa en timma med Alexandra och Frida! Sjukt underbart. Om lite drygt fem veckor får vi återse dom igen, kan inte fatta det. Då blir det att "catch up"- med två veckor i ett varmt Bali. Det var så roligt att få höra deras röster igen och se deras ansikten. Ofattbart vad de betyder mycket, hur mycket man känner att man saknar dem och hur tråkigt ens liv är när de inte finns i närheten. 

 

Idag blir det en SAIK-dag. Jag hoppas såklart på tre vinster. Den första i SAIK IB dams sista hemmamatch, 14.00 på Arena Jernvallen. Den andra,, SAIK Bandy final 15.30 Friends Arena, och tillsist SAIK IB herrs sista hemmamatch, seriefinal på Arena Jernvallen 17.00. Innebandy betyder ju mer så det blir en heldag på jernvallen, så får man springa ut till cafeterian ibland då kanske och kolla resultatet, hehe. Nej men tillsist, har bara en sak att säga - Heja Saik! 

 

Angelica har varit hemma i veckan nu och har hunnit med att träffa henne två gånger. Det är lätt att stirra sig blind på saknaden av sina vänner på andra sidan jorden, när man även har en utav ens närmsta vänner i grannlandet breve. Det som känns okej är att hon kommer hem oftare och att vi även kan åka dit om vi skulle vilja det. Det har varit otroligt kul att se henne igen, känns precis som vanligt, som att hon aldrig varit borta. Längtar redan till påsk då vi ses igen ♥

 

och så har knät pajat igen, efter - eller ja under en löptur. Men fint väder var det iaf så jag hoppas stelheten lägger sig snabbt så jag kan komma ut på löparspåret igen. Har ju springit milen så många gånger nu de senaste tre veckorna så jag blir förvånad att det kommer nu. Har även hållt i fysen rätt bra också men kroppen vill inte riktigt sammarbeta med viljan. Skönt att känna att det inte var något fel på flåset i alla fall. Underbart att ha en helt okej grundkondition. Älska löpning!

 

Igår var det prick tre veckor kvar till London, och 7 veckor kvar till Bali. Det gav motivationen till att ta mig runt milen igen och gud vad jag älskar att springa. Riktigt underbart, hann bara med ett kort gympass nu på eftermiddagen eftersom jag snart ska åka och fira världens goaste kusin Pom som redan hunnit bli 7 år. 

 

Känns som nyligen sötnosen var såhär liten. Stort grattis Pom, hoppas du har en toppenbra födelsedag. 

Så... nu till det man suttit och tänkt på i veckor, drömt om, önskat vore sant och längtat efter, äntligen klart! 

 

Två veckor på Bali bokade med min syster! Det är ju så att Alexandra och Frida, som är ute på sin stora resa, avslutar med lite mer än två veckor på Bali, och i och med det så kände vi att det vore ett ypperligt tillfälle för oss att först äntligen återse dem efter så många veckor, sen även uppleva en helt ny världsdel, en helt annan kultur och ett helt annat paradis än vad vi är van vid. Så den 22 April - 6 Maj finner ni oss fyra galningar på Bali! 

 

Till något som kan vara lite negativt. Flygresorna. Och oja vad de är i plural. Det är först Arlanda, därefter Doha, Singapore och tillslut Bali. Sammanlagt - lite över 21 timmars flygresa, för två veckor i paradiset - det får det vara värt. Men eftersom ens hela lön (i stort sett) gick åt till flygbiljetterna så får man leva lite snålt nu i Mars fram tills 25:e då jag, Sofia och Hanna åker till London som också ska bli så sjukt roligt. 

 

Efter någon dag med feber är man tillbaka i träningsspåret igen och med högre motivation än vanligt. Planer inför en utomlandsresa i slutet av April gör att man vill vässa på beachkroppen så mycket som möjligt. + Att London ligger bara en månad bort och väl där vill man ju att kläderna ska passa bra. Tog mig an milen utomhus igår, första gången för i år jag sprang så långt utomhus, har ju klarat mig igenom den på löpband några gånger i år men utomhus är ju en helt annan sak. Lite stumma ben men det gick helt okej faktiskt. 

 

Annars då? Vad händer i ens liv nu när nästan alla man står närmast lämnat vår fina lilla stad? Jo igår drog vi ihop gänget och käkade på Church Street, och de som kvarstår i gänget atm är ju Hanna och Sofia - inte så många men väldigt trevligt ändå. Jag saknar Frida och Alexa som bara tusan och pratar med dom så ofta man får chansen till det. Sen ska vi inte glömma mina älskade vänner i väst. Angelica och Jennie i Norge. Så jobbigt att inte ha Angelica här hemma också, eftersom hon är en utav de personer jag känt längst, en utav de personer som ligger mig närmast och som jag kan prata med om allt. Behöver dig för en massa PW som man inte klarar av på egen hand! 

 

Så nu en vädjan till alla mina vänner som befinner sig på en annan ort än Sandviken - KOM HEM! 

 

Jadu, här går dagarna bara förbi. Massa snö har kommit tillbaks och vet inte hur jag fick motivationen till det men klarade av att springa 60 minuter på löpband idag efter jobbet. Hur morgondagen kommer att kännas, med alla trappor, är en annan fråga, något jag inte ser fram emot i alla fall. Men därefter är det ju helg så det känns riktigt skönt just nu.

 

Här sitter vi, bakom en datorskärm i ett Sverige med några få plusgrader och slask och modd. Där sitter dom, bakom den andra skärmen - solbrända och med världens hetta. Att få se mina tjejer igen efter 9 dagar utan dom var helt underbart. 9 dagar kan låta lite, men då ska ni veta att jag träffar mina tjejer minst två gånger i veckan, så 9 dagar utan knappt en ny bild på dem har varit så konstigt, så overkligt, så jobbigt. Jag älskar mina tjejer, saknar dom så och drömmer om den dag vi ses igen. ♥

 

 

Nu när så många utav mina vänner lämnat stan så måste jag hitta en ny hobby, hehe. Nej men som ni kanske minns så låg jag i rätt bra med träningen förra våren och det här året vill jag inte vara sämre. Då, blev jag tio kilo mindre, en vikt som varken höjts eller sänkts sen dess eftersom jag sedan sommaren ungefär - tränat normalt, samtidigt som jag ätit lite vad jag vill, men ändå inte så mycket som det kunde vara för något år sedan. Så det har känts bra, att känna att man har hittat en sorts balans. Men nu när våren snart kommer igen,... och därefter sommaren, så känner jag att det är dags för hårdkörning igen. Försöker inte äta massa onyttigt, samtidigt som gymmet blir min vän flera dagar i veckan. Nyss klarat av ett gympass och därefter en löptur hem, endast 3 kilometer men väldigt skönt och lagomt såhär en måndagseftermiddag. Ville testa första löpturen utomhus det här året också och det kändes okej, lite kallt men det är väl bara att vänja sig för värmen kommer väl inte än på ett tag. 

 

Men viktigast av allt i det här, är inte hur man ser ut, utan hur man känner sig, och jag vet hur sjukt bra jag mådde under/efter förra våren och den känslan vill jag uppnå igen... kan meddela att jag är på god väg. 

 

Till vänster, Magaluf 2012. Till höger, Gran Canaria 2011

Och så har man hunnit med att säga farväl till ännu en vän. Denna gång var det Angelica som valt att arbeta i Norge  på obestämd tid. Känns sjukt konstigt, Angelica är en person man växt upp med, alltid haft vid ens sida och förmodligen alltid kommer att finnas där. Trots att du nu befinner dig flera mil ifrån oss nu så vet man ändå att vi kommer att hålla ihop ändå. Du är en sån person man kommer vara vän med i hela livet. Önskar dig all lycka till nu och ber dig att flyga hem så ofta som möjligt, du finns i våra hjärtan - loveyou ♥

 

Tollefsen skulle lista Elitseriens snyggaste, och vem väljer han till förstaplatsen? Underbart